Jag önskar att jag kunde ha skrivit att jag badar i champagne. Men det räckte inte riktigt hela vägen denna gången heller. Inte ens fast vi hade Vilja, Helena och pudelen med som maskotar. Vilket var jätteskönt ändå, för Helena kunde distrahera mig lite från alla tankar som snurrar runt i huvudet.

Jag var skitnervös. På platsliggningen var jag tvungen att göra lite yogaandning för att kunna stå upp utan att knäna skakade. Jag tror kanske en kombination av de senaste dagarnas ansträning, lite sömn och tävlingsnerver spelade in.

På platsliggningen fick vi en 9:a, jag var tvungen att ta till ett dubbelkommando för att Wilma skulle lägga sig. Tandvisningen 10, men den är ju inte så svår.

Linförigheten fick vi en 7:a, vilket förvånade mig lite. Jag tycker jag har gjort sämre linförigheter, men det är ju så olika vad domaren tycker. Helena filmade så jag fick se hur det såg ut. Förutom att Wilma inte satte sig vid ett tillfälle så tycker jag möjligen att det ser lite segt och släpigt ut. Jag känner mig inte så i form och glad p g a min mammas sjukdom och oro och Wilma är ju som en liten spegel av mina känslor så det kanske beror på det. Omdömet var: ur position, extrahjälper. Ska titta på filmen och se vad jag gjorde.

Läggande under gång var det jag var orolig för och det har jag tränat extra på den senaste tiden, men tydligen finns inte stadgan ännu. Vi nollade och det var spiken i kistan för hela poängsammanräkningen.

Inkallningen fick vi 9.5 på, omdöme slarvigt avslut. Vi har ju tränat på avslut och ingångar, men det är väl bara att fortsätta eftersom Wilma har en tendens att hoppa upp mot mitt ben.

Ställande under gång fick vi en 8:a, omdöme: något extra steg och gnäller.

Apporteringen fick vi en 10:a

Hopp över hinder 9.5, slarvigt avslut

Helhetsintryck 8:a, allert men ngt osäker, gnäller.

Ja, ja vad är väl en bal... det är ju bara en hundtävling och i perspektiv till allt annat som hänt denna vecka ganska obetydligt. Men det är klart jag hellre hade haft ett förstapris. Men marginalerna är små, trots hyfsade poäng så räckte det inte ända fram.

Om man nu ska plocka några russin ur kakan, så kändes det trots allt som om Wilma var med mig och hade fokus på mig och inte allt annat runtomkring som hon brukar. Hon kändes stabilare och det kändes som om hon höll hela tävlingen utan att tappa efter några moment.

Jag får se om jag lägger in någon film. Nu ska jag vila en stund.

Wilma, Vilja och Pudelen Tina.

Vilket fantastiskt väder det har varit idag, härlig vit snö och SOL!!!

Vi fortsätter vår träning på nya outstakade ställen. Vi åkte långtbortistan idag. Bra för Wilma att träna i nya miljöer. Idag var det kyrkklockor som var ett nytt inslag och lite konstigt. Och en massa lukter i snön! Jisses vad svårt det var att få henne att fokusera sig.

Jag körde först en massa lägganden under gång. Det gick riktigt trögt. Det har hon ju fixat tidigare i veckan, men det kan ju vara att vi var på ett nytt ställe. Det fria följet var inte mycket bättre, där släppte hon hela tiden och började sniffa runtomkring så det gav jag upp.

Efter en liten vila så fick Veronica kommendera mig på linförighet, läggande, inkallning och ställande, samt hopp över hinder och apport. Linförigheten var seg även den, när hon hade gjort en snygg sväng så avbröt jag så hon fick springa till avståndsbelöningen.

Det hon gjorde ganska bra idag var ingångarna, hon hoppade i alla fall inte upp på mig så som hon har gjort de senaste veckorna. Så kanske att träningen har gett lite resultat.

Jag skulle vilja ha lite mer stadga i läggandet och ställandet och fria följet så det är det vi kommer att fortsätta träna på veckan som kommer.

Vi gjorde även en gemensam övning där vi försökte locka den andres hund under platsliggning. Vi gjorde övningen med en hund åt gången, lade ner den och försökte att lura den att resa på sig. Klarar hunden att ligga kvar trots retningar så får den belöning.

Vilja och Zappa var jätteduktiga. Men Wilma som är en gottegris fixade att leksaker kastades runtomkring men inte när Helena lockade med godis. Då kunde hon inte låta bli att resa på sig. Jag tror att vi kanske får köra mer leksaksfrestning och lite enklare godisfrestning innan hon fattar att det bara är retningar. Möjligen kan jag prova att lägga en belöning några meter framför Wilma så att hon har något att fokusera på, men sen gå fram till henne och belöna när hon gör rätt.

Avslutningsvis körde vi en platsliggning i 3 minuter. Alla hundarna låg fint kvar. Det kändes bra med tanke på katastrofplatsliggningen i måndags.

Jag hittade detta hos Maria Haglund. Klippet är alltså inte från vår träning om ni undrar varför Wilma ser så konstig ut :-)

Tänkte det kunde vara bra att lära Wilma hopp eller "upp!" som jag säger för att hon ska få lite raskare rörelser och inte veckla upp sig från sittande/liggande. Annars har det mest varit jobbmöten idag. Vi har tränat lite läggande under gång och fritt följ på våra promenader.

I förrgår hade vi hästmiddag (nej, vi åt inte häst). Vi är ett gäng tjejer som ridit ihop och har fantastiska middagar, med mycket god mat och mycket prat om hästar, män, numera lite hund och livet i största allmänhet.

Jag har inte ridit på 4 år men jag ser många likheter mellan häst- och hundträning (förutom att man inte sitter på hunden). För det första så är det i stort samma typ av människor som håller på med häst och/eller hund. Men det jag kom att tänka på som jag höll på med mycket i slutet av min ridkarriär var hur jag själv satt på hästen och hur jag kunde styra hästen genom vikthjälper och hur jag vred kroppen.

Samma sak med hund. Går jag framåtlutad så får jag ett resultat, går jag mer upprätt får jag ett annat. Jag styr hunden i svängarna genom att titta dit jag ska. Hur jag saktar in för att stanna, hur jag börjar en språng marsch, hur jag ser ut i uppställning. Vi håller på och tränar och tränar våra hundar men tittar inte så ofta på hur vi själva ser ut. Eller jag ska väl tala för mig själv, det är nog bara jag som ser ut som ett kvastskaft när jag går :-)

Snubblade på en rolig serie (tycker jag). Djur som berättar om sin vardag.

Ett förhållande vi aldrig kommer att se Wilma och Flisan i.

Wilma var helt tossig när vi var uppe i Sandviken, en riktig (s)tollare :-)

Hon kastade sig i alla snödrivor och fick kämpa som en galning för att ta sig fram på sina korta tollareben. När vi gick promenad så hoppade hon fram på bakbenen som en liten känguru för att se över på andra sidan snödrivorna. Hon såg ut som en sån där liten surikat, med så låång hals som bara var möjligt. Jättemysigt.

Wilma utan snö...

Ikväll ska vi ta oss till Värmdö BK för tävlingsträning, blir spännande att se hur hon fungerar. Jag har bestämt mig för att försöka på en tävling nu innan hon börjar löpa. Sist var det bara 4,5 månad mellan löpet så jag är livrädd att hon ska börja för tidigt igen. För då var hon väldigt ur gängorna och jag var helt oförstående för vad som hände eftersom hon var 1,5 månad för tidig. Som tur är så har hon i alla fall inte varit skendräktigt som bästa kompisen Mallis, som går omkring och gnäller och bäddar ner sin pipleksak hela tiden. Någon som vet hur man hjälper en skendräktig hund, eller är det bara att låta dem hållas?

Idag var vi 4 ekipage på Nacka BK och hade tävlingsträning. Vi försökte få det så tävlingslikt som möjligt med lottning, uppvärmning och allt. Eftersom vi bara var 4 stycken turades vi om att kommendera och vifta med block.

Wilma gick jättefint och var med mig i alla moment. Jag hade tänkt skicka henne till avståndsbelöning efter platsliggning/tandvisning, linförigheten och sen efter läggande, inkallning, ställande. Wilma var den enda som låg still på platsliggningen när de andra hade lite problem att ligga kvar (stolt matte). I november började hon ju sätta sig upp på platsliggningar så jag är jätteglad att hon verkar ha hittat tillbaka lite stabilitet i detta momentet.

Veronica gjorde en förhållandevis kort kommendering på linförigheten, vilket var helt perfekt, för då fick jag chans att belöna när hon gick bra. Svårt annars att komma ihåg att bryta själv.

De andra momenten gick också bra. Det var bara i hoppet som hon fortfarande gärna hoppar upp på mig. Det får vi träna mer på. Ingångar även där.

Sen avslutade vi med lite bus, ja inte Wilma då för hon är som vanligt polis. Bidrag till din tävling Helena? :-)