Jag har ju bestämt mig för att prova två ettor till för att se om vi kan ta något mer förstapris. Därför kommer jag att fokusera på dessa moment två veckor framåt, men samtidigt lägga in t ex rutan och fritt följ. Inkallning med ställande ska jag ta det lite lugnt med så att jag inte riskerar att förvirra ettans inkallning. Tvåans apport och hopp tänker jag också träna på.

Nu har jag kört delar av moment flera gånger och sen hela momentet kanske bara en eller två gånger. Det känns som om delarna sitter så är hela momentet bara att skruva ihop som en Billyhylla. Dessutom blir det inte lika tjatigt och träningen går fortare. Bättre att köra korta och fler träningar, än att harva på länge.

Idag tränade jag här hemma på fotbollsplan en stund. Jag började med att ställa upp en ruta och lät den stå.

Sen körde jag linförighet och belönade med extern belöning. Wilma är fortfarande svajig. Ibland en klockren 10:a och ibland en undermålig 6:a. Jag försöker att vara noga och belöna vid rätt tillfälle. Men jag tror mycket att det handlar om att få henne alert på mig.

Efter det körde jag ett läggande och en inkallning på raken. Inkallningen var jättefin hon sprang fort och gjorde en fin ingång utan hopp. Jag hade tänkte köra ett ställande under gång också, men eftersom inkallningen var så himla fin så skickade jag henne på externbelöningen direkt.

Sen gjorde jag ett ställande under gång och skickade på externbelöningen.

Efter det skickade jag henne på rutan från dryga 15 meter. Jag hade lagt in targeten när jag ställde upp rutan. Wilma sprang kanske 10 meter och ställde sig. Jag tog in henne igen och hetsade henne lite mot rutan. Denna gång sprang hon i full fart och ställde sig mitt i rutan. Gjorde om en gång till utan target och från drygt 15 meter och den gick också bra. Sen flyttade jag rutan till ett annat ställe och lämnade momentet för ett tag.

Istället körde jag ettans fåniga apport. Wilma väntar fint på mitt kommando, greppar bra och håller bra utan tugg.

Sen lade jag apportbocken mellan oss med två-tre meters mellanrum och gjorde några ingångar tills jag var nöjd. Sen gjorde jag en tvåans apportering och den var en klockren 10:a! Hon galopperade ut i fullfart, greppade nästan apportbocken i vändningen, kom in med bra fart, gjorde en fin ingång och satte sig perfekt vid mitt ben med apportbocken stadigt i mun :-)

Efter det skickade jag Wilma två gånger på den nya rutan. Ena gången ställde hon sig vid vänster främre kon, andra gången sprang hon jättefint ut och ställde sig i mitten.

I väntan på att vi är klara med 2:an så tänkte jag tävla någon 1:a till. Vi har ju mest tränat 2:an den sista tiden så ikväll på träningstävlingen så tänkte jag testa 1:an. Det var så himla skönt ikväll. Klockan var 21 när vi åkte hem och jag hade fortfarande kortärmat på mig.

PLATSLIGGNING: Det var många hundar, men Wilma låg lugnt 3 minuter, med mig synlig. Hon är ju fortfarande löpseg så det är väl bara att utnyttja.

LINFÖRIGHET: Wilma var lite för långt framför mig och släppte någon gång i svängen, men annars med mig bra.

LÄGGANDET UNDER GÅNG: Jag såg inte hur fort hon lade sig, tyckte jag såg i skuggan att det inte gick jättefort, men hon lade sig direkt på kommandot.

INKALLNING: Inget vidare tempo, men hon kom in och ingången var utan hopp mot benet.

STÄLLANDE UNDER GÅNG: Såg ju inte heller här men mannen som kommenderade mig sa "bra" och det kändes som om hon ställde sig utan extra steg.

APPORT: Jag fick ge ett litet dubbelkommando, men sen tog hon den och höll fint.

HOPP ÖVER HINDER: Vi har ju tränat uthopp mest den sista tiden och utan någon som kommenderar. Wilma hoppade på tävlingsledarens kommando första gången. Vi gjorde om och då gick det bra.

Generellt så är Wilma seeeeeg. När jag försökte leka med henne och kastade bollen tittade hon bara på den och sen på mig med ett "hämta den själv om du tycker den är så kul". Jag lade ner träningen och fick nöja mig med att ha kört igenom alla moment. Jag kan inte säga att jag tycker 1:ans moment är jätteroliga heller :-)

Den nya jaktträningen däremot tycker Wilma är JÄTTEKUL! När jag tar fram dummisarna blir hon helt galen. Idag innan jag åkte till klubben så packade jag om träningsväskan och lade ur dummisarna på golvet. När vi skulle gå så tog hon en av dem och rusade ut. Där kommer jag att få göra motsatt. Ta bort dem och tråkträna i skogen tills hon har lärt sig att man inte får något genom att gnälla och skälla.

Idag fick vi träffa Helena/Vilja och Susanne/Pebbels. Wilma är trött och seg men ändå sugen på att göra saker. Igår pockade hon på min uppmärksamhet när jag satt och jobbade, fast Peter var utomhus och dörren stod öppen. Men han är ju så tråkig och höll på med någon båtmotor. Trist, tyckte Wilma när det finns så mycket annat man kan göra.

INKALLNING MED STÄLLANDE: Vi harvar på. Jag körde några spring baklänges med Wilma framför och kommenderade "stå" varsågod till extern belöningen. Det gick bra. Sen körde jag en hel inkallning utan target och då sprang hon alldeles för många steg. Sen körde jag med target och det gick lite bättre, men inte tillräckligt. Är lite rädd att använda target för mycket eftersom jag är rädd att hon ska springa och leta efter den och inte lyssna på mig. Sen fick jag hjälp av Helena som vaktade/"hottade upp" externbelöningen. Första gången så sprang Wilma alldeles för många steg, andra gången stannade hon ok så jag avslutade där. Måste tänka på att inte trötta ut henne och bara belöna snabbt tempo.

RUTAN: Jag som trodde att hon hade greppat rutan... NOT! Idag sprang hon och liksom chansade på att ställa sig en bit ifrån mig bara. När jag då sa "öp öp vi börjar om" så sprang hon och ställde sig mitt i rutan. Lade ut targeten och då gick det bättre. Sen fick Helena sätta sig med avståndsbelöningen och då blev det bättre fart också. Jag ville se om hon verkligen ser rutan så jag provade att byta sida så att Helena satt med avståndsbelöningen till vänster, target i rutan. Wilma blev lite tveksam, sprang till rutan men hade koll på Helena hela tiden och det gick långsammare. Samma sak här att jag måste vara noga med tempot.

HOPP ÖVER HINDER: Körde ett uthopp med boll. Ett ut- och tillbakahopp som gick jättebra förutom ett skutt mot benet vid ingång. Avslutade med ett uthopp med boll. Tänkte att jag ska avsluta med det nu ett tag för att hon ska ha det i minnet nästa gång vi tränar.

PLATSLIGGNING MED STÖRNING: Wilma godisråtta klarar av pipisar och annat som far runt i luften, men när Helena började locka med godis och säga hennes namn blev frestelsen för stor. Efter några gånger så förstod hon att det bara var lurendrejeri från Helenas sida. Dessutom hade ju matte fasan som godis (rester från gårdagens middag, tur att inte husse visste det, slösa fin fågel på tokig tollare!)

Jag har fått lånat dummisar av Helena, stora och små. Idag visade hon mig en övning som vi kan börja med. Slänga ut flera dummisar åt olika håll och dirigera henne åt den jag vill att hon ska ta. Jag provade några gånger och det verkar som om Wilma greppade konceptet och tyckte det var kul.

Tack för sällskap och träning. Vi hann precis hem i tid innan regnet kom.

Det märks verkligen att jag har varit inomhus mycket de senaste veckorna. Min stegräknare har nästan börjat gå bakåt mot minus :-) Idag stal jag mig en timme med Wilmenlund och gick ut. Syrenerna har ju börjat blomma!

Vi gick till fotbollsplanen och körde lite kort. Wilmas löp är nu över så hon är lite efterlöpseg + att det var ganska varmt.

RUTAN: En gång med target och 4 utan, en av gångerna utan ställde hon sig vid ena konen precis innanför rutan, men de andra var klockrena i mitten och på långt avstånd. Nu verkar hon ha förstått vad det handlar om, nu ska vi bara ha lite flyt i det också.

FJÄRR: Körde först några sitt och sen sitt-ligg-sitt några gånger. En gång fick jag ta till ett dubbelkommando på sista sittet. Jag tror jag ska börja med att lägga om henne och göra om istället för att ta ett dubbelkommando, så att hon förstår att hon bara får en chans och köra med extern belöning. Sen ska jag snart lägga på det sista "ligg".

INKALLNING MED STÄLLANDE: Detta är vår akilleshäl, och det kommer nog att ta längst tid att träna in. Idag började jag med att springa baklänges med Wilma framför mig, sa "stå" och belönade med extern belöning bakom henne. Hon stannade riktigt snabbt. Sen satte jag ned henne med belöning bakom gick hela sträckan och hade target mitt emellan oss. Ropade "stå" då hon var strax före targeten, hon stannade precis efter och när jag sa varsågod gick hon och ställde sig på targeten :-) Hon har inte riktigt fattat att hon får springa till externbelöningen. Men hon stannade i alla fall riktigt snabbt de två gånger vi körde.

Och så har vi kört några minuter då och då med ställandet i fjärren. Nu har hon nästan fått in tekniken, men jag får stå helt nära. Jag ska göra det tills hon sätter 10 av 10 utan att flytta det minsta. Ska försöka att vara noggrann denna gång.

Igår i väntan på att maten skulle bli klar körde jag och Wilma ett max 5 min pass. Jag är så trött nu också och då är det inte bra att ägna sig åt hundträning, tålamodet är ungefär lika långt som min näsa, och den är inte särskilt stor...

Vi provade på stå från sitt i fjärren. Jag provade handtarget för att Wilma skulle resa sig rätt med baken fixerad och bara flytta framtassarna. Jag har ju inte tränat handtarget på så länge så jag måste nog börja där och lägga det översta byrålådan. Jag fuskade istället och använde först godis och lockade upp henne, gömde det liksom bakom tummen i handen. Sen tog jag bort godiset och använde bara handen. Jag var noga att vänta ut med klicket så att hon verkligen stod. Annars reser hon sig rätt men skuttar liksom fram och sätter sig. Det fungerar ganska bra, med återfall i gamla ställandestilen.

I gamla sättet förflyttar hon sig iofs inte bakåt utan hoppar mest rakt upp och trampar lite på stället, förflyttar sig inte så mycket, men det är ju snyggare med fällkniven, och säkert bättre poäng på tävling.

Det går i alla fall ingen nöd på Wilmenlund. När jag lämnade henne hos dagmatte/husse i morse så stog de och STEKTE köttbullar. Posh Malteser fyller nämligen 1 år idag, och det måste ju firas... Köttbullar till hundkompisarna och champagne till pensionärerna. Jag längtar efter att bli pensionär...

Bra att någon drar lite i en så att vi kommer iväg. Vi åkte med Helena och Vilja till Nacka BK. Det är ju så underbart skönt ute. Sol!!! Jag måste ta en bild på vårt fina körsbärsträd och dammen. Vill bara vara utomhus och fixa i trädgården nu.

Idag hjälptes vi åt att vakta externa belöningar och tränade en hund i taget. Dels är det bra att ha någon som vaktar belöningen, men så tror jag dessutom att för Wilmas del så blir det en extra trigger att någon annan håller den.

INKALLNING MED STÄLLANDE: Wilma har ju inte riktigt greppat det där med varsågod betyder hämta extern belöning. Jag började med att ställa Wilma vid en kon och körde 2 raka inkallningar. Det fick räcka eftersom jag inte ville trötta ut henne.

Sen provade jag en inkallning med ställande från sitt. Men hon tog god på sig att stanna, var nästan framme vid mig. Jag gjorde istället så att jag backade några meter från externbelöningen med Wilma som följde efter och så fick hon ett varsågod. För att lägga det "högst upp i byrålådan". Nu förstod hon bättre.

Efter några såna så satte jag ner henne och gick bort ca 30 meter och kallade in och kommenderade ståvarsågod vid konen. Denna gången gick det bättre. Jag gjorde om men ställde mig på närmre avstånd till konen. Detta för att hon inte ska vänja sig att stanna vid ett visst avstånd från mig utan när jag säger "stå. Vi gjorde totalt 3 såna inkallningar med ställande och det gick riktigt bra.

RUTAN: Helena lade ut targeten när Wilma inte såg. Första skicket sprang hon till vänster om rutan mot Helena, nästa skick kutade hon i full fart till HÖGER om rutan, tvärnitade och tokluktade på något FRUKTANSVÄRT intressant. Hm... Funderade på att vrida om nacken på henne men bestämde mig istället för att vifta lite med targeten och skicka henne igen. Denna gång sprang hon in och ställde sig fint i rutan. Jag gjorde om en gång till med target och externbelöning som Helena vaktade på andra sidan rutan, gick också bra. Sen gjorde jag ett sista skick utan target men med avståndsbelöning och Wilma stannade klockrent i rutan. JÄTTEBRA!

HOPP ÖVER HINDER: Helena fick vara target-handyman och kommendera. Först körde vi två uthopp med boll. Sen ett med target. Sen utan target, ett ut- och tillbakahopp. Uthoppet gick bra men vid tillbakahoppet tittade hon på Helena med minen "var är den där externbelöningen då?". Gjorde om en gång till, samma sak. Gick tillbaka till att köra enbart ett uthopp med boll. Och sen två tillbakahopp.

FJÄRREN: Körde först bara sitt från ligg på fem meters avstånd. Sen sitt-ligg. Sen sitt-ligg-sitt. Det är när det börjar bli flera gånger i rad som Wilma börjar bli frusterad så jag ska träna på att lägga till en sak i taget.

PLATSLIGGNING: Hundarna fick ligga drygt 3 minuter medans vi var gömda. Inga problem för någon av dem. Wilma är ju ganska loj nu så det passar ju bra att träna på detta när hon ändå är i rätt sinnesstämning.

Tack Helena, Vilja och Tina för trevligt sällskap!

Kom hem ganska sent ikväll. Åt middag och gick sen ut på fotbollsplan och det var fortfarande ljust. Jag älskar den här årstiden!

INKALLNING MED STÄLLANDE: Jag tar tillbaka det jag skrev igår. Polletten har inte trillat ner. Jag började med två raka inkallningar från stående. Bra fart och bra ingångar, lite tendens till hopp. Sen satte jag externbelöningen bakom Wilma och körde inkallning med ställande. Wilma tog GOD tid på sig att stanna, inte alls som igår. Jag körde fyra stycken, sen gav jag upp.

RUTAN: Utan skidstavar och snören ikväll ;-) Bara koner och en target som jag hade lagt ut innan vi började med inkallningarna. Wilma sprang klockrent ut. Jag ökade avstånd och skickade henne med samma goda resultat. Jag tog bort targeten och hon sprang ut och ställde sig i mitten. Där borde jag ju ha stannat och varit nöjd. Men istället provade jag från fler håll. Wilma som är helt fruktansvärt luktig just nu började sniffa runt och hitta allt möjligt att göra förutom att springa till rutan. Jag fick slänga det onda ögat. Sen gjorde vi några lyckade rutor till och jag var nöjd.

APPORTEN: Körde först några ingångar med apport och några flipp-flopp. Sen gjorde jag två hela apporter. Hon hade bra fart ut och tillbaka och hon kom in och satte sig jättefint i position båda gångerna. JÄTTENÖJD MATTE!

FRITT FÖLJ: Vi körde många raksträckor, flera helt om och några tempoväxlingar.  Hon kändes pigg och alert hela tiden, dock som vanligt lite för långt fram.

Wilmenlund har för närvarande hormoner som studsar runt och förlagt hjärnan någonstans för hon är väldigt tramsig, ska lukta överallt och lyssnar inte särskilt bra. Man skulle kunna tro att hon är en hanhund. Men det kändes ändå som en bra träning och de stunder hon faktiskt kunde koncentrera sig så gjorde hon det bra.

Jag slet mig en stund från tangentbordet och åkte till Nacka BK med Helena/Vilja och Susanne/Pebbels. Jag trodde jag hade en lysande idé. Idén var det kanske inget fel på men utförandet blev en flopp.

RUTAN: Helena hade läst om någon som använde snöre för att markera rutan. Jag tog fyra avsågade skidstavar (de var redan kasserade och väntade på att komma till tippen) och en båttamp. Problemet var att tampen var för tung så den hängde och slakade. Tanken var att hundarna skulle få hoppa in i rutan för att komma till mitten.

Istället så fick snöret ligga på marken för att markera rutan. Wilma hittar rutan men ställer sig precis innanför snöret. Jag vill ha ut henne i mitten. Jag provade att lägga target, men hon ställde sig ändå precis innanför snöret.

Sen provade jag och Helena med avståndsbelöningar bakom rutan. Vid första skicket sprang Wilma i full kareta rakt igenom rutan. Men då tog Helena upp belöningen. Jag provade att lägga ut targeten i rutan och gjorde om och då stannade hon i rutan. Sen fick Helena växelvis plocka bort och lägga dit targeten och det fungerar bra. Jag tror det kan vara en framkomlig väg. Och att man gradvis flyttar avståndsbelöningen ut åt sidan och upp tillbaka till mig där jag står. Till slut kanske jag kan skicka Wilma framåt i rutan och ha avståndsbelöningen bakom henne.

Denna träning varvad med att bara skicka henne utan avståndsbelöning med och utan target och kanske med snöre på marken kanske kan fungera.

INKALLNING MED STÄLLANDE: Jag körde först två raka inkallningar från stående. Sen satte jag ner Wilma med avståndsbelöning bakom henne och kallade in med ett ställande på mitten. Ikväll stannade hon faktiskt riktigt fort. Kanske hon har börjat förstå. Gjorde fyra såna inkallningar.

APPORTERING: Wilma vill ju gärna sätta sig snett när hon kommer in med apporten. Jag har därför tränat separat på att bakdelsvändningar då Wilma har apporten i munnen. Samma med ingångar. Jag gjorde några såna ikväll och sen körde jag två fulla apporteringar. Hon kom in men satte sig fortfarande snett så jag avbröt utan belöning och körde ingångar separat tills jag var nöjd. Sen gjorde jag en full apportering igen och då satte hon sig bra. Jag avbröt där.

Det var en jätteskön kväll och vi hade t o m sol. Jag njöt av att vara utomhus och träffa träningskompisarna. Wilma tyckte nog också att det var skönt att får röra på sig för hon har inte fått så mycket aktivering de senaste veckorna. Vilja som också löper försökte att hångla upp Wilma i bilen, vilket inte uppskattades. Vilja såg lite moloken ut.

Tack för ikväll tjejer!