7.30 i morse klev jag upp och ut för att lägga ett långt personspår åt Wilma  . Jag ville se hur hon jobbar och hur mycket hon skulle orka. Utrustad med GPS lade jag ett spår som blev strax över 1300 meter. Jag försökte att lägga ett snällt spår, i alla fall på slutet. Men naturen är ju som den är och just här är det väldigt mycket berg och dalbana (kommenterade Peter efteråt...). Spåret tog ungefär 40 minuter att lägga och istället för snitslar så lade jag in waypoints vid varje apport (missade dock att markera var jag la den första apporten). Vinklarna och längden såg jag ju genom att GPS:en ritade upp färdvägen.

Efter frukost åkte vi tillbaka och tog spåret. Peter fick föra Wilma och jag gick efter med GPS, ryggsäck och Miso i släptåg. Det är lite roligt att titta på GPS:en efteråt och se dels spåret som jag lagt och sen vägen som Wilma har gått. Jag försökte att gå så som hon har gjort utan att störa spåret för mycket. Hon ringade lite och gjorde lite avkrokar på vissa ställen.

Vet inte om det går att se att Peter lagt in elefanter som waypoints, det fanns inga hundar i GPS:en :-)

Efter ca 400 meter märkte vi att hon började slarva och mattades av så vi fick ta en vattenpaus. Totalt tog vi tre vattenpauser, varav en var kafferast för Peter och mig också.

Wilma gjorde ett jättefint jobb utan några större avvikelser. Vid två tillfällen fick hon lite mer problem och det är det vi måste träna på. Dels hur hon ska lära sig att hitta tillbaka och dels hur man ska läsa av henne. Vid dessa tillfällen sa jag åt Peter att stanna och vänta ut henne. Hon kan lätt se ut som om hon spårar, men i själva verket så går hon med nosen nära backen utan en aning om var spåret är. Det märker man då hon inte är fullt så koncentrerad och avbryter för att höja huvudet oftare.

Intressant var att när hon vid ett tillfälle såg ut att vara vilse så sa jag åt Peter att ställa sig åt ett annat väderstreck, hundarna brukar läsa av platsen åt där man står. Hittar de inte spåret då, så kan man prova att ställa sig 90° åt ett annat håll, så att de letar av åt det hållet. Han vred sig så att hon stod med ryggen åt Wilma, men hon fortsatte att gå och leta åt motsatt håll, så jag sa åt honom att vända sig och följa med henne. Mycket riktigt så hade hon hittat spåret och var därför inte intresserad av att söka åt det håll han stod.

Jag försökte att inte ingripa allt för mycket, men ville inte heller att hon skulle snurra upp sig för mycket. Hon blev ju slarvigare ju tröttare hon blev och det är ju då det är viktigt att kunna läsa henne och hålla igen lite mer. Wilma hittade alla 8 apporterna. Vid något tillfälle trodde jag hon var helt lost, men då stod hon med apportpinnen i munnen .

Spåret tog över en timme att ta med Wilma inkl vattenpauser. Peter stånkade och stönade. Vi var både helt sjöblöta av svett och jag hade grenar som fastnat i håret under framfarten. Wilma var också trött. Om spåret var 1,3 km så har nog hon gått 1,6 km  med alla kringelkrokar. Om ett 300 meter spår motsvarar att promenera 3 km (uttröttningsvis), så har hon promenerat 1,6 mil. Och tänk vad mycket motion jag har fått!!!

 

Helena

29 juli 2010 22:23

Åh va fint du har gjort, bilden på Wilma och Miso är helt underbar!!!
Då är ju ett elitspår lika långt som ett ökl viltspår så då blir det väl till att satsa på eliten till hösten, lite skott träning med wilma och några nya lydnadsmoment är väl ingen sport:-) Nej skämt åsido så vore det kul att testa apellen i höst. Kram & tack för idag

http://holmstorp.bloggagratis.se

 

Agge

29 juli 2010 23:01

Det var en mysig bild du tagit de ser ut att ha det helt underbart!!! Är lite avis på er som får åka båt, jag älskar det och det vore roligt att prova segla, det har jag aldrig gjort!

Hon e en klippa som fixade alla pinnar trots att det var så varmt!

Här är det lite svalare nu, endast 19 grader ikväll. Skönt!

Nu snarklådan!

Kram

/Agge

http://www.nogg.se/tyra

 

Helena

29 juli 2010 23:28

Ja en god portion tålamod kanske vore nåt att önska sig i julklapp :-) Ja det känns som omman får räkna de små små framstegen och att man får sänka sina kriterier så nu blir det bara plask och inga skott (eller bara skott och inga plask) tills hon klarar det var för sig innan vi sätter ihop det igen! Vi får påminna varann om att ha tålamod, aom, tålamod, aom....

http://holmstorp.bloggagratis.se

 

Agge

30 juli 2010 10:40

Nej, tyvärr kommer jag inte till flatmästerskapet i år, förhoppningsvis nästa år!

Det lät otroligt roligt med en tur med segelbåten så är jag förbi i Stockholmstrakten så lär jag höra av mig he hee.

Kram

/Agge

http://www.nogg.se/tyra

 

Lisa & Röja

30 juli 2010 11:10

Oj, vilket långt spår Wilma klarade av, kul med GPS spåren! Lustigt att elefanter anses vanligare än hundar;-) Underbar på bild på hundarna i båten!
Kram
/Lisa & Röja

http://lisashundblogg.weebly.com

 

Susanne o Pebbels

30 juli 2010 11:27

Underbar header! :)

Oj vilken prestation av Wilmenlund. Själv jublar jag för att vi närmar oss 100 meter när det kommer till spår :D

Hur gick det med skotträningen för Wilmas del?

http://hundtraningen.blogspot.com

 

Helene, Wallander & Beck

30 juli 2010 14:54

Så fin sidan är... väldans rofylld :-)

Vilket långt spår... jättekul att se hur Wilma följde det (väldans bra i min mening).

Ha en bra helg... skall bli så roligt att snart ses. Var skall ni bo?

Kramizar

http://stadsflattarna.se

 

Ann-Sofie o Madonna

30 juli 2010 20:13

ojojoj va ni verkar hinna med både härlig segelsemester OCH en massa hundträning. 1300 m spår låter oäääändligt långt i mina öron men häftigt. Duktiga Ni!! Kul att Miso fick prova viltspår också o vi tycker stora fina flattikar med brain är jättesnygga :) Kramar från oss

http://zetterljungs.cybersite.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Några reflektioner efter senaste tidens hundträningar och kurser. Jag har de senaste åren fått lov att tänka om, tänka nytt och tänka om igen. Knappast någon rymdforskning, men här är mina funderingar i alla fall.   Jag läste häromdagen om en psy...

LABBEKLUBBENS WT Igår var det Labbeklubbens WT i Norrtälje. Jag och Miso började storstilat på ruta 2, en enkelmarkering och kammade hem en 20-poängare. Vidare på ruta 3 fick vi 17 poäng, vilket jag tyckte var snålt eftersom hon sprang rakt ut och ...

Efter långt tävlingsuppehåll så har jag nu tävlat med båda hundarna.   Förra söndagen debuterade jag och Wilma i agility utanför klubbens trygga "väggar". Peter var med som sällskap. Vis av gamla erfarenheter placerades han och Miso på ställe vid...

Igår åkte vi 3 timmar upp till Hälsingland och Eva Thorén Söderström och hennes fantastiska Edsäng. Lite galet att åka så långt kanske, men vi hade en jätterolig dag och tränade i sju timmar med några pauser för fika. Det blev nästan som ett WT med f...

Det var så länge sedan nu jag var inne här så jag nästan har glömt bort att jag har en blogg  . Det har runnit en hel del vatten under kölsvinet sedan sist.   Det har hänt mycket på hundträningsfronten. Vi gjorde några försök att starta i rallyly...